Den här bilden tror jag Lisa tog vid minnesplatsen vid skolan för tre år sedan.

En dag som efter 2007 aldrig riktig varit sig lik. Det är första året vi inte träffas i skolan längre, gamla klassen, och tänder ett ljus för Sandra som gick bort för tre år sedan. Det är lika tungt i bröstet idag, det är lika mycket tankar till hennes familj, hennes nära och kära idag. Lika mycket känslor. Det är obeskrivligt hemskt vad som hände. Men vi tänker på dig, på din familj och vi glömmer dig aldrig.

Sen, vill jag även säga Grattis till en av mina första kärlekar David! Hoppas att du får en mycket fin dag i Åre!

Det är lustigt att ha de här sakerna i samma inlägg. Men livet är lustigt, orättvist samtidigt som det kan vara underbart. 11 november är allt annat än underbart, men lik väl som man måste ha plats för sorg måste man ha plats för glädje och den här dagen har sedan 2007 varit en salig blandning och vi sa att det är tillåtet att le, skratta och gråta, att alla känslor är tillåtna idag.